De senaste månaderna har jag ett par gånger fått besök av en mäkta söt liten dam från Jehovas vittnens mytomspunna samfund. Eftersom jag hör till de få människor som faktiskt uppskattar att få besök av folk som vill diskutera religionsfrågor var jag glad att stå i dörröppningen och diskutera obskyra men ack så underhållande stycken ut gamla testamentet. Som exempelvis detta stycke ur första Samuelsbok:

"...och Saul sade: "Hälsa David att den enda brudgåva kungen begär är förhudarna från 100 filisteer som en hämnd på sina fiender."

Saul räknade med att filisteerna skulle döda David. Sauls män framförde hälsningen till David. Han tyckte att det var bra att få bli kungens måg på sådana villkor. Innan tiden var gången drog han ut med sina män. Han slog ihjäl 200 filisteer och tog med sig deras förhudar och lämnade dem allesammans åt kungen för att få bli hans måg. Då gav Saul honom sin dotter Mikal till hustru. Nu insåg Saul att David hade Herren på sin sida och att hela Israel älskade honom."

Eller denna klassiker om kraftkarlen och domaren Simson (Dom 15:15 ):

"Han fick fatt på en färsk åsnekäke, och med den i handen slog han ihjäl tusen man.
Simson sade: "Med åsnekäken slog jag en hop, ja två, med åsnekäken slog jag tusen man."'
 När han sagt detta slängde han käken ifrån sig. Platsen kallades sedan för Käkhöjden.
Simson hade blivit mycket törstig, och han ropade till Herren: "Herre, du lät din tjänare vinna denna stora seger. Skall jag nu behöva dö av törst och falla i händerna på de oomskurna?"

Hursomhelst. Igår återvände den unga damen i sällskap med en kompis i samma ålder. Gentleman som jag är bjöd jag in dem båda på en kopp te och vi började än en gång nöta de svåra frågorna.

Besserwisser som man i grunden är var det ett sant nöje att få chansen att förklara evolutionsteorin och det faktum att ordet teori i sammanhanget inte betyder att den kan likställas med bibeln som en förklaring till livets uppkomst och fortlevnad. Hur förmågan att känna kärlek är och har varit nödvändig rent biologiskt för människans fortlevnad och så vidare. Det känns inte helt nödvändigt att gå in mer på detaljer.

Efter nästan två timmars pratande gav vi upp för den här gången. Men jag hoppas att de förärar mig ännu en visit framöver. Mitt mål: Att konvertera ett Jehovas vittne till min egen hemsnickrade religion. Som bäst sammanfattas i tre ord:

Just Be Nice

För alla er som känner att ni inte hittat en religion som passar er, som känner att ni famlar i blindo efter en mening i livet. Här följer budorden i Henriks Testamente. Den enda levnadsguide ni någonsin kommer att behöva:

1. Gör aldrig mot någon annan vad de inte vill att du gör mot dem.
2. Om du inte vet vad de vill eller inte vill, fråga dem.
3. Om de inte vet vad de vill. Resonera med dem.

Så lyder Henriks ord.

Och här är för övrigt en gammal Expressen jag hittade hemma på logen. Mäkta intressant läsning.

Vi (det vill säga jag) är stolta att välkomna till denna eminenta blogg en av de verkliga demonerna inom den naivistiska, nihilistiska cynicismen. Jestskrifarjosef har under flera år utmärkt sig som en rebell i vardagen, ständigt lurpassande i mörka kryptor för att suga livsglädjen ur intet ont anande själar med sina dräpande livsobservationer och råbiffsblodiga gula råttgaddar. Att Jestskrifarjosef nu beslutat att gästa oss med ojämna mellanrum kan endast ses som ett under i stil med kvastfeningar och fotsvett. Glädjen vi känner kan inte uttryckas med ord, därför låter vi bli. Men för att fira detta har vi bestämt att åtminstone ett tag framöver använda oss av det kungliga vi i  den fortsatta kommunikationen med omvärlden.

Vi välkomnar dig Jestskrifarjosef!

Jag känner att det är dags att skriva ett inlägg igen. Det är en smått brännande känsla i min vänstra testikel som började i förrgår morse och sedan har rört sig sakta men säkert längs min pelvis och upp mot min högra bröstvårta i en 25-gradersvinkel. Jag trodde först att det var kärlek, men sen insåg jag att det snarare var det smutslitterära kallet som gjorde sig påmint i mina ädlare delar. Eller cancer.

Midsommar, lidsommar, ridsommar, kidsommar, nidsommar, kvidsommar, fridsommar, blidsommar.

Förra helgen bjöd på en synnerligen minnesvärd celebration av sommarsolståndet. Släkt och vänner av alla årsmodeller samlades på en loge där mat och dryck i osannolika mängder mättade och berusade alla sinnen i kombination med en härlig sommarnatt. En ypperlig svensk midsommar. En låt skrevs dagen efter i samarbete med Jestskrifarjosef och en pojke vars far lider av svårartade aggressioner, ofta triggade av ovannämnde sons okonventionella uppträdande. Midsommarlåten skall spelas in och läggas upp så fort jag känner inspirationens kackadua knacka lätt på min axel med sin galanta näbb och färgglada fjäderdräkt. 

Jag drack öl igår med en vän som jag inte träffat på över året. Var en mycket trevlig och avslappnad afton med mången fantastisk anekdot om oskulder förlorade till 55-åriga sjökapteninnor med sadistisk läggning, svekfulla vänner och allehanda andra erfarenheter som man kan dela med sig av till sina barnbarn framför julbrasan.

Nu är jestskrifarjosef än en gång på besök i mitt varma välkomnande hem, och vi ämnar dricka öl och ondgöra oss över människorasens eviga mångfald av enfald. Kanske förärar vi senare Debaser eller Dubliners med en visit, vem vet, men säkert är att det blir en magnifik afton.

Lycka och välgång
H

Föga överraskande har antalet intrångsförsök på riksdagens server ökat den senaste tiden.  Enligt SvD.

Röstas FRA igenom är det kanske dags att skriva upp en lång lista på ord och termer som systemet kan tänkas reagera på i filteringsprocessen. Om tillräckligt många bifogar denna lista i så mycket av sin datatrafik som möjligt borde man åtminstone i teorin kunna göra systemet värdelöst. Någon mer insatt i ämnet kanske kan utröna om detta är möjligt, eller om inte, förklara varför det inte är det.

Texten under är saxad från: http://www.stoppafralagen.nu/
Folksamling till stöd för demokratin och de riksdagsledamöter som imorgon kommer att rösta nej till FRA-lagen! Kom som du är. Om du vill markera extra - bär något vitt. Kom ihåg: Vi är där för dem som röstar nej. Om du träffar/ser en ja-sägare, var vänlig!

Såg på matchen Sverige-Spanien igår kväll. Och efter det sura lilla slutet skrev jag tillsammans med min kära kusin (http://karinm.blogg.se) denna låt. Den talar bäst för sig själv!

Henrik Larsson - Det gick ju ganska bra ändå



Texten:

Jag tror på tomten och på troll jag tror på ufon och på Reinfelts koll
Jag tror jag blir snäll av alkohol Och jag tror att vi tar guld i år

Nu ror vi segern i hamn Sätter på kartan vårt, stolta namn
Segern är vår, segern är vår Vi vinner medaljen i år
Segern är vår segern är vår

Refr. Sverige sverige fotbollsland We are the champions, ge oss er hand
Öpnna ert mål, låt oss gräva ert guld Vi har allt att vinna, vår EM-oskuld.
Wah, owuah ...

Det gick ju ganska bra ändå Vi var ju så nära i år
Vi tar nog guldet nästa vår för vi var ju så nära i år

vi hade ju Zlatan i vårt lag Ljungberg svassa som en...fotomodell
Och alla såg att vi var bra Vi skulle ha blivit årets skräll
Men vi åkte ut i år igen

Refr.

Men vi åkte ut i år igen Precis som i alla andra M Vm 88, Em 76, Em 98 Vm 66 Torskade i England, förlorade i Rom Sumpade här hemma, och i Lissabon

Refr.

För vi har ju världens bästa lag...

Allas vårt hatobjekt har återvänt. Med 200 kilo mer muskler, marginellt
mindre hjärna och befriad från sin mänskliga boja är han tillbaks för att
skipa orättvisa. Snart på en biograf långt ifrån dig.

Som ett steg på min väg mot god hälsa och rosiga kinder har jag inlett projektet cykel.
Projektet cykel går, som namnet antyder, ut på att förflytta mig medelst en rostig men
väloljad damcykel varthän jag än önskar sätta min fot. Givetvis inom en rimlig radie
från lyan. Idag var målet min spansklektion på Sveagatan. Naiv optimist som man
stundtals är lockade solens strålar och termometerns 20 grader till en sparsmakad
utstyrsel. Detta ångrade jag bittert efter några hundra meter i morgonkylan i skjorts
och t-shirt. Hemvägen var något varmare, men långtifrån svettframkallande.

I slutänden måste jag dock säga att det är skönt att veva sig fram igen.

Björkhagens näst fräsigaste kärra

Såg den här parkerad utanför Björkhagens bibliotek imorse. Vill ha-faktor
är stor!

Häromdagen återupptäckte jag modelleran. Varför glömmer man bort
att man kan ha så roligt med lite färggrant kladd?

Så ska man då skriva de första raderna på denna eminenta första utgåva av en blogg som kommer att revolutionera sättet vi relaterar till skavsår. Jag förmodar att dessa första rader antingen bör ge en god och nyanserad bild av människan bakom myten. Alternativt kan kryptisk poesi användas för att ge sken av ett stort intellekt bakom en mystisk och simultant lockande och skrämmande fasad.

Tårar svettas.
Svett rinner ner för kall barnakind.
Blod i friska ögon.
...
Smärta, njutning.
...
Emotionell kollaps.
Filmjölk i skägget.


Måhända finns det en poäng i att samla några citat som är mina ledord i livet och mitt stöd i stunder av sorg och vemod.




...Eller inte.


Vad vill jag då åstadkomma med denna digitala dagbok?

Vill jag fläka ut mig själv och mina mörkaste, smutsigaste och mest föraktansvärda karaktärsdrag? Inte just idag.

Vill jag ge sken av att vara en större och viktigare person än jag egentligen är? Projicera mitt mikrokosmos på det digitala universumets mastodontiska duk och spegla mig i glansen av min egen fåfänga? Givetvis.

Vill jag förändra världen genom att presentera enkla lösningar på komplicerade problem och att skrika högst och mest? Kanske det.

Vill jag dela med mig av mina personliga problem och tvångsmässiga negativa tankemönster för att visa att ni inte är ensamma om att vara neurotiska i den kalla cyniska värld vi lever i? Så fort jag utvecklat min neuroticism lite mer.

Vill jag locka till skratt och igenkännande nickningar i hus och stuga? Varför inte. Kan jag locka någon till ett snett litet leende så har jag ju åstadkommit något.

Frågan som kvarstår är dock fortfarande: Varför?

Och svaret, ett antiklimax av astronomiska mått, får då bli:

Varför inte?